Posted on Feb 06, 2007 under Med Bilder, Småprat |
Har hört så mkt positivt om Bumbo & varit sugen på en till Adrian.. Tycker dock nypriset e ganska saftigt! Hade spanat in några på blocket men innan jag fick loss tummen så var de “poffborta”..
Kollat ef nya i stort sett dagligen i snart två v! 
Men så när vi var i Växjö i lördags.. Efter stängningsdags så klart! Gick vi en liten annan väg än vi brukar.. Då ser vi en stor skylt “Alice & Piraterna”, är en secondhandbutik för barnsaker.. Går dit & i skyltfönstret står där en grön Bumbo! *gaaah* Varf kom vi inte dit typ en halvtimme tidigare tänkte jag!
I alla fall..
Idag var det öppet igen & gubben passade på att gå förbi när han ändå skulle lämna Felicia på teatern (som hon fortf älskar *ler*) & Bumbon var kvar.. Enl gubben verkar affären vara vettig, vill själv dit & kolla in den snart.. Bara att Adrian behöver bli mindre förkyld först!
Bumbon gav vi 195 kr för..
Mkt rimligt tycker jag som sett beg Bumbo gå för betydligt mer än det! Adrian provsatt den så klart.. Och tyckte den var toppen! Lite sjuk som han e så lät vi inte honom sitta så länge.. Ville inte trötta ut honom!
(Det Bästa Man Har Sätter Man På Bordet…)
(Adrian mitt bland Tonfisksås & Fullkornspasta…)
Han trivdes som fisken i vattnet.. Och vi fick en lugn måltid! Nu ska han inte sitta där mitt på bordet varje måltid & definitivt INTE sitta på bordet utan att vi e kloss brevid (nu sitter dom förvisso som en smäck i bumbon men det skadar inte att vara försiktig) men faktum e att det var riktigt skönt för mig att slippa hålla honom ett tag.. Han har velat vara i famnen nästan heeeela långa dagen!
Helt förståligt i & för sig..
E man en liten bebis & har sin första förkylning får man lov att vara famnig!
Posted on Feb 06, 2007 under Småprat |
Blajdag idag! 
Superdupermega gnällig e jag så fly bloggen här & nu!
Storsessans förkylning..
Lämnade henne & hoppade vidare till mig & Adrian!
Stackars Prinsen..
Han nyser, snörvlar, e röd runt ögonen.. Gnölig som få & vill bara vara i famnen!
Jag oooont i halsen, oooont i kroppen, snörvlar & nyser.. Så jag gissar att Adrian har ont i halsen/kroppen han oxå! Lille bebisen har fått sin första förkylning.. Idag av alla dagar!
Idag e det nämligen EXAKT ett år sedan jag testade positivt!
Exakt ett år sedan jag gick promenaden genom Nybro (där vi då bodde) för att köpa testet på apoteket!! Hade mina aningar om att det var positivt.. Och det vet vi ju alla att det var numera!
Den glädjen jag kände då när jag testade positivt e ändå inget mot den glädjen jag har idag.. Trotts förkylning så e det såå härligt att ha honom här!
Då för ett år sedan hade jag ganska nyligen drömt om en liten pojkbebis som kom flytande i ett vattendrag.. Han log sååå brett & var sååå underbar! Det blev minsan en liten pojkbebis.. Som ler sååå brett & e sååå underbar!
Som det kan bli..
Nu testade jag mig inte för drömmen utan för den stora tröttheten & de ömma brösten, för att inte tala om “Den Där Känslan” som man bara har då!!
Testade ensam, gubben var på jobb & jag, jag som e så nyfiken av mig kunde inte vänta!
Kändes helt overkligt.. Så sjukt det där.. Man anar, hoppas, önskar men ändå så känns det så totalt overkligt! Vet i tusan hur många gånger jag tittade på den förbenade (underbara) glädjestickan.. Men det var måååånga gånger!
När gubben kom hem sa jag fortf inget..
Men guuu vad det var svårt att hålla tyst! Ville inget berätta fören Storsessan sov. Var lite väl tidigt att delge henne nyheten i ett så tidigt stadie när så mkt fortf kan “gå fel”!
Klarade av att genomföra måltid & natta Storsessa.. Tyckte till gubben.. Kan vi inte lägga oss & kramas lite?! Hade gjort extra fint i sovrumet, hade gömt en liten paket under hans kudde.. I paketen låg en liten sparkdress! Så pass säker hade jag känt mig när jag gick & köpte testet att jag passade på att gå förbi Lindex & köpa en sparkdess.. Tänkte att OM det skulle vara så att jag INTE var gravid så skulle den kunna komma till användning på ngt sätt ändå.. Om inte vi skulle få smått så skulle kanske ngn man kände få det!
När han hittade presenten så undrade han “vad har jag gjort för att förtjäna en present”! (kan avslöja att den meningen har blivit en klassiker här hemma.. han var ju i högsta grad delaktig till orsaken att han fick en present *S*)
I alla fall så öppnade han paketen..
Höll upp sparkdressen.. Lite lätt undrande frågade han “e det för att jag ska känna mig mer manad?!?” *S*
Ööööh, näe, tyckte jag..
Behöver du fler ledtrådar undrade jag.. Jo, gubben min hade hjärnsläpp & ville ha fler ledtrådar! Ok.. Vad skulle jag då kunna hitta på.. En enkel en då “förhoppningsvis ska jag inte behöva mensskydd de närmaste nio månaderna”!
Då, då började det gå upp ett Liljeholmens!
Jag fick tårar i ögonen, han, han log på ett sätt jag aldrig tidigare sett honom le.. Och fick tårar i ögonen! Frågade om & om igen “e det sant?!”
Idag, för exakt ett år sedan…