Älskade Felicia kom hem med 38.4 så jag antar att man kan säga att fyra av fyra nu är klubbade av denna jädra sjuka.
(fast förhoppningsvis är två av oss på bättringsvägen då ordet normaltemp inte längre känns som ett skämt)
Lev Väl!
Jaha.. Då är tre av fyra utslagna av något som bäst kan liknas som en korsning av influensa, förkylning och magsjuka! Är inte Adrians feber lägre senast imorgon kommer mamman ringa vårdcentralen. Förmodligen är det “bara” virus men med över 39 i över fem dagar kan jag tycka det är dags för ett samtal!
Då återstår det att se om Felicia under skoldagens lopp har bestämt sig för att det vore en god idé att göra oss övriga sällskap i vår sjukstuga!
Vet inte om man ska skratta eller gråta?!
Ikväll är det dags för Föräldramöte.. På dotterns skola kallat Skolmöte! Antar att det egentligen är samma sak men de garderar sig kanske för att någon annan än biologisk förälder ska representera barnen?!
Ikväll ska det diskuteras något som börjar på bokstaven B.. Nämligen Betyg!
Jo de växer ens små. Fortsätter för evigt att vara just, ens små men på något vis har det ändå blivit som så att det är dags för min älskade största att få sina första betyg vid terminskiftet!
Personligen känner jag mig riktigt lugn. Ska bli skönt för henne och oss att få en liten fingervisning på hur hon ligger vår lilla tonåring ändå. Så vi vet i vilken tunna vi ska lägga mest krut!
Tror att Felicia är lite smånervös. Kan förstå men tror verkligen inte hon har något att oroa sig för! (vilket jag sagt åt henne)
Måste berätta om en liten konflikt vi hade i torsdagskväll min underbara tonåring och jag.. Ämnet var bla respekt, att man SKA visa det, HUR man visar det osv. Mamman är riktigt stolt över sig själv för mamman höll sig lugn hela tiden, i alla fall.. Mamman och pappan hade varit och handlat. Älskade stora skulle undertiden städa i köket. Detta skulle i sin tur göra att mamman skulle dammsuga dotterns rum innan dotterns kompis kom på besök över helgen.. Detta hände inte. Dottern pratade i telefon istället.. Mmm, med kompisen som skulle komma dagen efter!
Ett litet utdrag ur vårt samtal..
Mamman sa “nu kommer jag inte dammsuga ditt rum, du har inte gjort vad vi kom överens om!”
Dottern: “yyyyyyyyyyyyyyyyyl, varför inte????? du är så j#kla d¤m i h$vudet.. f#n oxå!”
Mamman: “du, en sak ska du ha klart för dig att om du tror att du kan behandla mig på det där viset är du helt fel ute. du ser till att skärpa till dig snabbt annars ska jag se till att bli precis lika sträng, dum, elak som du säger att jag är så ska du få se hur det är att leva på det viset!”
Dottern: “jag flyttar till pappa” (biologiska)
Mamman: “det var ju synd men gör du det om du tror det är bättre”
Dottern: “kan jag få en banankartong så jag kan börja packa!!!!”
Mamman: “hämta den själv du om du nu vill ha en”
Dottern: (nu arg för att utspelningsplanen ej fungerat som tänkt): “aaaaaaaaaaaaagh, yyyyyyyyyyyyl, f########n” osv osv
Mamman: “varför tror du att du får behandla mig på detta viset, jag har inte gjort något för att förtjäna detta. jag har varit lugn och du ger detta tillbaka. om du vill få respekt får du behandla folk därefter. behandla folk så här och du får skit.
(mamman nu arg men fortfarande lugn)
Mamman: hur kommer det sig egentligen att du tror dig ens ha rätt att bete dig så här? vem tror du egentligen bestämmer här hemma när allt ställs på sin spets?!?
Blixtsnabbt svar från Dottern: “det gör Du, ALFAHONAN”!!!!
Här höll mamman på att börja storskratta men försökte i stället hålla kvar sin stränga min och svarade: “precis jag är Alfahonan och ingen, ingen slår Alfahonan på hennes revir, bara så du vet!”
Mamman avlägsnade sig snabbt så skrattet inte skulle förstöra mammans “pondus”.. Även om dottern var lätt respeklös med vissa bitar tycker jag ändå hon är väldigt fyndig, min älskade stora, väldigt typiska tonåring!Hur slutade det då sen?
Jo dottern tog köket, trotts det blev sent.. Kom och kramade om mamman, pussade henne på kinden. Var så där mjuk som bara en tonåring kan, sa “förlåt mamma, jag var dum. jag skulle inte ha pratat i telefon så länge och skulle inte sagt så taskiga saker. jag älskar dig!! förlåt.”Mamman kramar och pussar tillbaka. Säger att det är ok. Att mamman förstår hur hon ser fram emot kompisen som skulle komma dagen efter och att jag förlåter!
Mamman dammsög dotterns rum dagen efter!
(och helgen med kompisen blev en tiopoängare.. båda tjejerna var helt lyriska efter deras äventyr! skoj.)
Nåväl.
Tonåringar är tonåringar. De ska genom vissa bitar och man får försöka finnas för dom så gott man kan.. Ny mark för mig detta, försöker minnas så gott jag kan från min tid som tonåring och kombinera det med min mammaroll och hoppas det ska räcka!
De är underbara, trotts allt!
Ikväll är det då dags för en “första gången” som har med dottern att göra: betygssnack.. Ja inte om hennes men i helhet! Spännande det också.
Önskar alla en fortsatt fin vecka!
M.v.h/ Alfahonan