Skräckupplevelse
Posted on Sep 08, 2008 under Adrian, Småprat | 7 CommentsTre dagar på raken har Adrian fått först ett böldliknande, sedan två böldliknande och idag tre böldliknande stora ”utslag ”. Alla gånger i samband med promenad i skogen.
Första gången trodde jag det var ett bistick, såg en flyga bort från honom och tänkte att den kanske stungit men tyckte ändå det var lite underligt för han hade inget stickmärke.
I förmiddags på vår skogspromenad, givetvis långt in i storskogen såg jag att han fått tre stora utslag. Detta trotts jag inte sett vare sig bi eller geting i närheten av honom. Sett mygg men mygg har han aldrig haft problem med. När han haft myggbett har det varit små bett, knappt synliga. Men men!
Mobilen var med och jag ringde älskade gubben. Bad honom kontakta vårdcentralen för att sätta upp en eftermiddagstid så vi kunde reda ut detta. Varför han får så stora bölder och vad dom skulle kunna tänka sig vara orsak till dom.
Började gå väldigt snabbt hemåt!
Gick kanske ett par minuter, jag kunde se hur han svullnade upp. Hela örat blev runt som en boll, rödflammig och svullen i ansiktet. Ringde älskade gubben igen, tyckte “skit i vårdcentralen, ring barnakuten“.
Började småspringa med vagn och hund. Var ca 1½ km hemifrån. Kollade Adrian hela tiden. Såg svullnad ner mot halsen, som en puckel på sidan, tittade innanför tröjan, hela Adrian alldeles full av nässelutslag på rygg och bröst. Ungefär samtidigt började han få hackhosta. Jag som haft några allergichocker själv vet att det då satt sig i luftvägarna.
Ringer älskade gubben igen, “skit i barnakuten, kör hem NU“!
Springer nästan hela vägen hem, så snabbt man kan med vagn, son i allergichock och hund.
Kom hem kanske fem minuter innan älskade gubben, hann ringa barnakuten och knappa in mobilnummret. Snabbt in i bilen så fort gubben kom.
Tiden kändes långsam kan jag säga. De 15 km in till sjukhuset kändes oändliga. De ringde från barnakuten när vi var ca halvvägs. Jag beskrev symptom och hur han såg ut. Bölder runt örat, svullna ögonlock, svullna läppar, hackhosta, röd i ansiktet, uppsvullen i ansiktet, svullen på halsens utsida, småbölder på hela pannan och ner mot kinden osv osv. De var påväg att ta beslut om att skicka ut mötande ambulans. Så illa var det alltså!
I alla fall, vi hann in före de hann skicka ut ambulans. Upp på akutavd, snabbt in på emilrummet, två läkare och en sköterska som sällskap. Snabb genomgång, snabbt, snabbt med mediciner!
Sköterskan innan adrenalinsprutan “denna kommer göra jätteont, vi får fixera ben och armar, han kommer skrika och vilja loss“, Adrian satt som en ängel, inte ett pip!
Nåväl, efter adrenalin (något mamman själv just då definitivt hade överskott av), Tavegyl och kortisontabletter började han bli bättre ganska fort. Vilken lättnad!
Vi fick vara kvar några timmar så att de såg att svullnaden i ansiktet lagt sig och alla nässelutslag hade börjat blekna.
Inom två veckor ska vi till barnallergimottagningen, göra ny koll.
Testa mjölk igen och de djursorter han är i kontakt med.
Vi ska tvärt sluta med mjölkprovokationer, ägg och flytande Iprem. Inga skogspromenader på några dagar!
Det känns otroligt olustigt för mig detta, att inte veta VAD han fick denna reaktionen av!!!
Jag kommer vara rädd att det ska hända igen nu ett bra tag.
Visst, vi har nu Tavegyl hemma men på allergimottagningen kommer jag att be om att få även kortison. Bor ju en bit från sjukhuset och med så här otroligt snabbt förlopp skulle det kännas lite tryggare.
De trodde att han ev fått riktig allergi mot mjölkprotein och inte “bara överkänslighet” som tidigare. Ipremen kan tydligen också ge sådan här reaktion (en av hundra kan få det) och även om han tagit den förr så kan det ändå bli så här. De trodde inte det var djuren som var orsak men jag vill testa för det ändå så att man vet en gång för alla! De misstänkte även att det kunde vara någon annan insekt som orsakar dessa stora reaktioner.
Men jag, jag tycker det är fruktansvärt att inte veta!!
Just nu mår han ok vår älskade minsta. Blek och trött men inte allergisk eller svullen. Är en lättnad! Själv är jag totalskakis. Tror jag är lite i chock. Allt gick så snabbt och det var hemskt att se, då menar jag verkligen SE hur han svullnade upp, hur utslagen växte. Att skynda, skynda, rädd att luftvägarna ska täppa till helt!
Man kan säga mycket om Adrian, nu kan vi även lägga till att han är väldigt begåvad på att skrämma skiten ur sina föräldrar!
Tror jag ska gå och krama min minsta älskade nu..
Lite extra hårt och länge!
Så här rädd har jag nog aldrig varit förut.
Toppar till och med när Adrian skulle förlösas med urakut snitt!
Allt Gott & Lev Väl!