Vi Fyra

Tredje

Allt är fortfarande lugnt med Adrian. Go och glad precis som vanligt!

Mamman är fortfarande orolig. Det gick ju så snabbt!!! Nåväl, idag är det tredje dagen sedan Adrians allergichock. Idag är det tänkt att vi ska testa att våga oss ut, utan myggnät för vagnen! Låta honom röra sig lite på marken. Springa och leka, busa! Allt enligt SSKns på BVCs inrådan.

“Barn Måste Få Vara Barn”

Tycker jag också men lika rädd för det är jag! Kommer vara utrustad med Tavegyl och fulladdad mobil. Fall i fall!

Kommer att undvika skogen ett litet tag till. Låta honom bli lite starkare, lite piggare. Går inte att undvika skogen i all evighet. Inte när man bor i Småland. Dessutom, är ju inte säkert (även om det är mest troligt) att det var något, eller någon i skogen som utlöste det hela!

Nåväl.
Vi är ju fler här hemma!
Bra förövrigt tycker jag (om man bortser från hönsiga hönsmamman dvs). Pappan jobbar och pappar, verkar vara i bra form. Stödjer mamman så gott han kan! Älskade Största, Felicia Hjärtat, hon blev faktiskt sjuk men är efter några feberdagar åter i skolan och i full gång! (menar, ringer man hem och vill gå i stan efter skolan kan det inte vara någon större fara… “mamma, ska jag vara med på gympan imorgon?!?!” mamman svarar: “ja det tycker jag du borde klara, du orkade med att gå på stan i flera timmar efter skolan idag ju så då orkar du nog med gympan” Felicia ylar: “meeeeeeeeh, det kunde du väl sagt lite innan, f#n också, ni e ju inte kloka” Tonåring?!? Nääe.. haha) Hon har klarat av några läxprov med mycket bra resultat, stolt är hon, stolta är vi! Hoppas och håller tummarna för att det ska hålla i sig.

Nero, vårt senaste nytillskott verkar ha hamnar rätt i den galna familjen. Funnit sin plats bra! Han är så fantastiskt underbar. Har faktiskt aldrig mött dess like! Försöker hålla igång diverse kommando så han inte ska bli allt för bortskämd och så här långt han vi avverkat: fot, sitt, ligg, sittstannakvar, liggstannakvar, tass, nära, vänta, stanna, hit, död, skall, kryp, loss, uppolek.. Vet inte om han kunde sedan innan men puss kan han nu också i alla fall! Han gillar att arbeta, det märks så det är delvis därför jag försöker hålla liv i hans kunskapsbank. Dessutom blir han mer lyhörd och uppmärksam om jag arbetar lite med honom regelbundet! 

Måste höra med hans ursprungsmatte vilka kommando han kan, skulle tro att det är fler än jag kan föreställa mig, så här långt har jag bara provat för att se och han har kunnat allt jag försökt med!

Näpp, dags att trotsa rädslan och ge sig ut ett slag innan lunch. Håll tummarna att allt ska gå väl!

Allt Gott