Vi Fyra

Protected: 2-årsbildregn

Protected: Blurk

Beskyddaren

Numera när Adrian sover ligger Nero precis utanför Adrians dörr. Middagssömn som nattsömn. Han kommer om man ropar att han ska gå ut men så fort han kommit in går han upp igen, lägger sig kloss mot tröskeln.

Så har det varit sedan Adrians allergichock förr idag, exakt en vecka sedan. Tror att han vill hålla ett öga på vår älskade minsta faktiskt.

Känns som en extra trygghet för mig. Fall i fall tekniken/babyvakten skulle svika. Fast egentligen, om han får en allergichock i sömnen.. Hur tusan ska jag kunna höra något via babyvakten egentligen?! Hu så hemsk tanke. Bort med den bums!

Helgen har varit lugn. Ingen allergi, dock en förkyld son med feber och halsont. Antar att storasysters sjuka hoppade vidare till Adrian. Tempen är lägre men inte helt borta, halsen fortfarande öm om man ser till hur han äter.

Vi hann med en utflykt till IKEA, köpte taklampa åt min älskade stora, en stödbräda åt älskade minsta så att han kan flytta över från spjälsängen till dagbädden utan att trilla ner från den, kuddar åt mamman, pappan o en “storkudde” som var lagom tunn åt Adrian så han kan få en “riktig kudde i sin riktiga säng”, bilar, klossar, skorpor, en iglo och lite annat småplock. Iglon är till Adrians födelsedag så säg inget om den till honom!

Annars?!
Ja, städade gjorde vi en del. Lagade kålpudding i lergryta (blev kanon, finaste jag ätit och även Felicia som muttrade över matvalet åt bra av den), gräset klipptes, hästar reds, boxar mockades. Det promenerades, mystes, dracks vin och åts godis osv. En helt vanlig familjehelg med andra ord.

Nu, nu är det däremot en ny vecka. Igen! Förhoppningsvis ska denna vara utan allergichocker. Kan gärna tänka mig slippa det om jag ska vara ärlig.

Önskar er alla en fin, rolig vecka utan tråkigheter. Här är det dags att bli seriös, ut i skogen ska vi gå. Med tavegyl och mobiltelefon som sällskap!

Allt Gott

Tredje

Allt är fortfarande lugnt med Adrian. Go och glad precis som vanligt!

Mamman är fortfarande orolig. Det gick ju så snabbt!!! Nåväl, idag är det tredje dagen sedan Adrians allergichock. Idag är det tänkt att vi ska testa att våga oss ut, utan myggnät för vagnen! Låta honom röra sig lite på marken. Springa och leka, busa! Allt enligt SSKns på BVCs inrådan.

“Barn Måste Få Vara Barn”

Tycker jag också men lika rädd för det är jag! Kommer vara utrustad med Tavegyl och fulladdad mobil. Fall i fall!

Kommer att undvika skogen ett litet tag till. Låta honom bli lite starkare, lite piggare. Går inte att undvika skogen i all evighet. Inte när man bor i Småland. Dessutom, är ju inte säkert (även om det är mest troligt) att det var något, eller någon i skogen som utlöste det hela!

Nåväl.
Vi är ju fler här hemma!
Bra förövrigt tycker jag (om man bortser från hönsiga hönsmamman dvs). Pappan jobbar och pappar, verkar vara i bra form. Stödjer mamman så gott han kan! Älskade Största, Felicia Hjärtat, hon blev faktiskt sjuk men är efter några feberdagar åter i skolan och i full gång! (menar, ringer man hem och vill gå i stan efter skolan kan det inte vara någon större fara… “mamma, ska jag vara med på gympan imorgon?!?!” mamman svarar: “ja det tycker jag du borde klara, du orkade med att gå på stan i flera timmar efter skolan idag ju så då orkar du nog med gympan” Felicia ylar: “meeeeeeeeh, det kunde du väl sagt lite innan, f#n också, ni e ju inte kloka” Tonåring?!? Nääe.. haha) Hon har klarat av några läxprov med mycket bra resultat, stolt är hon, stolta är vi! Hoppas och håller tummarna för att det ska hålla i sig.

Nero, vårt senaste nytillskott verkar ha hamnar rätt i den galna familjen. Funnit sin plats bra! Han är så fantastiskt underbar. Har faktiskt aldrig mött dess like! Försöker hålla igång diverse kommando så han inte ska bli allt för bortskämd och så här långt han vi avverkat: fot, sitt, ligg, sittstannakvar, liggstannakvar, tass, nära, vänta, stanna, hit, död, skall, kryp, loss, uppolek.. Vet inte om han kunde sedan innan men puss kan han nu också i alla fall! Han gillar att arbeta, det märks så det är delvis därför jag försöker hålla liv i hans kunskapsbank. Dessutom blir han mer lyhörd och uppmärksam om jag arbetar lite med honom regelbundet! 

Måste höra med hans ursprungsmatte vilka kommando han kan, skulle tro att det är fler än jag kan föreställa mig, så här långt har jag bara provat för att se och han har kunnat allt jag försökt med!

Näpp, dags att trotsa rädslan och ge sig ut ett slag innan lunch. Håll tummarna att allt ska gå väl!

Allt Gott